Artikel publicerad 19 oktober 2009 i Dagbladet

Hingsten Takida kan bli unik. PĂ„ vĂ€g att bli den fjĂ€rde godkĂ€nda avelshingsten i Sverige ”Det Ă€r otroligt stort”

POLARE. FrieserhĂ€starna Takida och Johan Ă€r bra kompisar och gillar att busa i paddocken. Johan Ă€r valack men Takida Ă€r hingst – ett vĂ€ldigt fint exemplar dessutom. Han Ă€r pĂ„ god vĂ€g att bli Sveriges fjĂ€rde godkĂ€nda avelshingst av rasen. Fotograf:Sofie Wiklund

Takida Àr snyggast i Sverige. Inte bandet alltsÄ, utan hingsten.
Utsedd till ”bĂ€st i grupp­en” pĂ„ senaste premieringen av frieserhĂ€star Ă€r han pĂ„ god vĂ€g att bli den fjĂ€rde godkĂ€nda avelshingsten i landet.
– Det Ă€r otroligt stort. Nu vĂ€ntar femtio dagars bedömning i Tyskland, sĂ€ger Ă€garna Linda Annell och Christian Johansson i Sundsvall.

PREMIERAD. TreĂ„riga Takida blev ”bĂ€st i gruppen” nĂ€r han var pĂ„ premiering i Jönköping nyligen. Linda Annell och Christian Johansson Ă€r vĂ€ldigt stolta och planerar att anvĂ€nda honom till avel om han blir helt godkĂ€nd.

GILLAR PUBLIK. Takida och Johan vet att de Àr snygga och krÄmar sig gÀrna lite extra nÀr de har publik.

SITTER TRYGGT. GÄrdshunden Buster sitter gÀrna pÄ valacken Johans rygg dÄ och dÄ. Och Johan Àr mÄn om att han ska sitta tryggt sÄ han rör inte en fena sÄ lÀnge Buster sitter dÀr.Fotograf: Sofie Wiklund

Fakta FrieserhÀsten
‱ HĂ€strasen kommer ursprungligen kommer frĂ„n Friesland i norra NederlĂ€nderna. Den har en mankhöjd pĂ„ 150–170 centimeter och Ă€r alltid svart, utan nĂ„gra vita tecken.

‱ FrieserhĂ€sten Ă€r pigg med mycket framĂ„tanda och Ă€r dessutom lĂ€ttlĂ€rd vilket har gjort den vĂ€ldigt populĂ€r dĂ„ den Ă€r utmĂ€rkt bĂ„de att köra och att rida.

‱ PĂ„ grund av sitt stabila psyke och naturliga fallenhet för dressyr anvĂ€nds den ofta inom klassisk ridkonst och som cirkushĂ€st. De frisiska hĂ€starna rĂ€knas som nĂ„gra av vĂ€rldens vackraste hĂ€star och har faktiskt kunglig status.

‱ Rasen har utvecklats i NederlĂ€nderna i över 2000 Ă„r men var nĂ€stan utdöd i början av 1900-talet. År 1913 fanns bara tre ren­rasiga registrerade Frieserhingstar i Friesland. Rasen rĂ€ddades under andra vĂ€rldskriget dĂ„ bristen pĂ„ fordon och drivmedel tvingade hollĂ€ndarna att gĂ„ tillbaka till hĂ€star och kĂ€rror.

Muskulös, smĂ€cker, klok, lĂ€ttlĂ€rd och sanslöst vacker Ă€r nĂ„gra av frieserhĂ€stens kĂ€nnetecken. Takida har alla de egenskaperna och nĂ„gra fler – lugn, trygg, snĂ€ll och rolig för att nĂ€mna nĂ„gra. Hans stĂ„tliga uppenbarelse med den vackert böjda halsen, den lĂ„nga fladdrande manen och den höga benföringen för tankarna till sagor om riddare och drakar.

– Jag har haft frieserhĂ€star i tio Ă„r men jag kan fortfarande stĂ„ lĂ€nge och bara njuta av att titta pĂ„ dem nĂ€r de springer omkring. Och de vet om att de Ă€r vackra, titta bara pĂ„ dem, ­sĂ€ger Linda Annell och nickar Ă„t Takida och valacken Johan som krĂ„mar sig paddocken.

Tillsammans med Christian Johansson har hon börjat föda upp frieserhÀstar i liten skala. Hittills har de fÄtt anlita hingstar frÄn andra hÄll i landet, men om allt gÄr enligt planerna kan de snart snart ha sin egen, unika avelshingst. TreÄriga ­Takida ­sopade nÀmligen banan med sina konkurrenter nÀr han nyligen var i Jönköping pÄ premiering dÀr han bedömdes för ett godkÀnnande som avelshingst.

– Han blev bĂ€st i gruppen. Det Ă€r fantastiskt och ganska stort inom hĂ€stvĂ€rlden. Folk ringer hela tiden och gratulerar oss, ­sĂ€ger Linda.

Goda chanser
Endast tre frieserhingstar Ă€r hittills godkĂ€nda för avel i Sverige, men nu kan alltsĂ„ Takida bli den fjĂ€rde. Innan dess Ă„terstĂ„r dock Ă€nnu ett eldprov – femtio dagar i Tyskland dĂ€r man ska bedöma bland annat hur han Ă€r att rida och att köra.

– Han Ă€r sĂ„ duktig sĂ„ vi tror att han har goda chanser att klara brukstestet. Men friserhĂ€starna har vĂ€rldens strĂ€ngaste avelskrav sĂ„ de kollar mycket. Psyket Ă€r ocksĂ„ en ­viktig del, och han Ă€r aldrig sur. Jag har faktiskt aldrig sett ­honom lĂ€gga öronen bakĂ„t, ­sĂ€ger Linda.

”Sportmodell”
Takidas kompis, sexĂ„rige valacken Johan, Ă€r en frieser av ”sportmodell”. Det innebĂ€r att han har lite högre ben och Ă€r lite smĂ€ckrare. Trots hans sportiga framtoning Ă€r dock Ă€ven hans psyke stabilt och tryggt. Det ­visar sig inte minst nĂ€r den jĂ€ttestora gĂ„rdshunden Buster fĂ„r rida pĂ„ hans rygg. BĂ„de hĂ€st och hund finner sig vĂ€l till rĂ€tta och verkar tycka det Ă€r ganska kul.

– Det hĂ€r Ă€r vĂ€rldens hĂ€rligaste hĂ€stras, sĂ€ger Linda.

Victoria Engholm060-66 35 56victoria.engholm@dagbladet.se
Fotograf:Sofie Wiklund